Vid den här tiden för ett år sedan var det inte många dagar kvar tills vi skulle ge oss ut på våran
resa. På Nya Zeeland hyrde vi en campervan och försökte se så mycket vi bara kunde. Just den här morgonen hade vi stigit upp extra tidigt för att hinna med färjan till sydön.
Vi spenderade mycket tid i bilen, åkandes. Men det var trevligt och vi kände oss hemma. Vi pratade, lekte frågesport, sjöng, njöt av utsikten, dansade, vilade, läste kartan, tittade på sevärdheter, fikade, fotade, körde fel och tog oss fram längst vägarna. Vi avverkade alla dagens humör i olika faser och märkte ganska snabbt att det var viktigt att ha något ätbart lättillgängligt, för bådas trevnad, vilket resulterade i sjukt mycket tacochips. Dagens topp var mellan 4-5. Kom vi på oss själva med att sjunga så högt vi bara kunde, att vi plötsligt hejade på alla vi mötte eller att något var så kul så vi vek oss. Ja, då var sannolikheten stor att klockan var efter 4 och innan 5. Det låg liksom i oss.
När jag och Mattias var på Nya Zeeland under våran resa så tog vi oss en dagstur upp för att titta på vulkanen Tongariro. Den hade varit inaktiv i över 100 år, så jag kände mig ganska lugn
Till en början var det varmt och skönt och kändes som en ganska vanlig promenad
Men ju högre upp vi kom desto mer kläder fick vi ta på oss och desto mer förvandlades landskapet till en sagovärld
Marken rök och vattnet var verkligen turkost. Det kändes som vi stod där och tyckte att någon överarbetat vyn i photoshop, men så var det ju inte. Overkligt
På vägen upp var vi nästan själva på leden så där gick vi pratade om drömmar och vad vi skulle äta till middag, som om detta var vardag
Och tillslut kom vi fram. Det var vackert och jag var glad att den sov. Men så igår ringde Mattias från jobbet och berättade att han sett på expressen att den har vaknat! Den har skickat aska över 4 km upp i luften. Obehagligt, läskigt och lite fascinerande. Naturen alltså.
Idag fyller Mattias år! Hurra Hurra
Om man åker till Hawaii finns det en sak man inte får missa; Acai bowl. Det är en slags smoothie eller glass gjord på ett väldigt nyttigt 
Igår kväll printade vi äntligen ut vårt sista skolarbete för höstterminen! Så skönt. Veckan innan en inlämning är alltid speciell, och alltid likadan. Många timmar betas av i skolan och man kommer in i ett mode där man bara går och går.. Jag gillar den fasen. Man känner att man kommer framåt och är liksom nöjd med tillvaron på något sätt. Idag ska vi träffas klockan 9 och hänga upp allting inför redovisningen som är imorn och sen ska vi ordna den muntliga presentationen. Bilden är tagen på Hawaii. Att rida längst en vit, milslång strand, är vardag för vissa. Men jag måste säga att jag gillar min. Vardag alltså. 
Bilden är tagen av Mattias två dagar innan vi åkte hem från Hawaii. Vi hade varit där våra tre månader och hemma var det midsommar. Vi var inte de enda svenskarna som skulle åka hem så det passade bra att fira av oss med ett stort midsommarfirande! Kransar, blågult, midsommarstång och små grodorna, härligt och en känsla av Svergie.. Några dagar senare var vi hemma igen och kunde inte riktigt förstå allt vi hade varit med om. 
För er som inte vet så åkte jag och Mattias på en 4 månaders lång jorden runt resa i våras. Det är därför det plötsligt kommer inlägg med bilder från varma länder här. Innan vi åkte iväg bjöd vi in till en picknick i min då, omöblerade lägenhet. Dels för att vi själva skulle missa våren och allt picknickande här hemma, men också för det var det enda sättet att få plats med alla på den lilla ytan. Jag hade inte flyttat dit så mycket saker, men gjorde fint med vad som fanns. Kartan hade fått följa med i första lasset, lite 
I lördags tog jag mitt pick och pack och begav mig mot mina föräldrar. När jag kom dit fick jag höra att en kabel blivit kapad av misstag så jag har spenderat helgen helt utan internet och telefon. Och eftersom huset ligger på landet har jag ingen mottagning på min mobiltelefon heller. Så man kan säga att det blev en avkopplande helg, vilket inte var så dumt. Ganska skönt. Men ovant. På söndagen fick jag ändå min loppiskvot uppfylld när jag fick gå in och fynda i fyra gamla byggnader, innan de skulle rivas. Och bilden ovanför sitter numera på min vägg som ett litet minne från våran resa. Jag skrev ut den i förra veckan och hängde upp den ovanför mitt piano. Ja, för ett piano har jag. Ett nära på inpulsköp från slutet av sommaren. Så av mina 29 m2 har jag placerat mitt piano på en. Det kan jag visa er en annan dag. 
När vi åkte runt på Nya Zeeland hade vi ett litet gasolkök i bakluckan med två plattor där vi lagade all mat. Vi hade inte heller något kylskåp, vilket gjorde det svårt att förvara ost, kött, mjölk eller något annat man hade kunnat lyxa till det med. Därför åt vi oftast ganska enkel mat som pasta och tomatsås, varma koppen eller pasta med varma koppen.. Men för att vi ändå skulle känna skillnad på veckodag och helg införde vi sk fredagsmat.
Så att vi hade något extra fint att se fram emot när fredagen närmade sig. Ibland gick vi ut för att äta men det bästa var ändå när det blev Sushi. Hemmagjord Sushi. För trots att köket var trångt och våra matplatser, nattetid, också var våra sängar, så lämpade det sig väldigt bra för att göra Sushi. Det är ju bara riset som ska kokas, skära och rulla gjorde vi vid bordet. Efter vi bäddat. 
