Du vet väl att du kan

Follow my blog with Bloglovin

Jag tar det från början

För er som inte vet så åkte jag och Mattias på en 4 månaders lång jorden runt resa i våras. Det är därför det plötsligt kommer inlägg med bilder från varma länder här. Innan vi åkte iväg bjöd vi in till en picknick i min då, omöblerade lägenhet. Dels för att vi själva skulle missa våren och allt picknickande här hemma, men också för det var det enda sättet att få plats med alla på den lilla ytan. Jag hade inte flyttat dit så mycket saker, men gjorde fint med vad som fanns. Kartan hade fått följa med i första lasset, lite filmrekvisita från dagen innan, en väska på en ledig spik och ballonger såklart.Vi satt på filtar på golvet, pratade och åt familjepizzor så att det blev nästan sommarnattskänsla även fast det var en onsdag i februari. Det var trångt men mysigt och någon räknade ut att vi hade ungerfär 1,5 kvm per personNär alla hade gått hem funderade vi på var vi egentligen skulle befinna oss två veckor senare. Det kunde vi inte fatta då. Resan började med 3 dagar i Hongkong. Sedan flög vi till Nya Zeeland, en månad, där vi hyrde en campervan och åkte runt mellan städer och berg. Huvuddelen av våran resa spenderade vi på Hawaii där vi arbetade på en hjälporganisation. Fler inlägg som handlar om våran resa hittar ni under kategorin jorden runt. Nu är vi redan hemma sedan länge och snart redo att ta jullov. Knäppt

En tur

På Nya Zeeland åkte vi till en fårfarm för att få rida och se oss omkring lite bland kullarna. Det var fantastiskt vackert. Under ritten fick vi höra historier om vilka växter man kunde äta om man gick vilse, var man skulle titta för att se om träden var friska och hur man satte upp fällor föratt fånga possums. Kunskap icke att förakta. När vi kom tillbaka fick hästarna vila lite. Då gick vi till fåren.

Faktiskt besviken

Möttes av en lapp i trappuppgången när jag kom hem. Framflyttat ytterligare en gång. Byggnadsställningen var inte borta. De ska prata om när den kan plockas ner på måndag. Tråkigt.
Jag längtar ju ihjäl mig!

God morgon måndag!

När vi var i Hong Kong fick vi syn på initialerna E&M på en gata. Va fint tyckte vi och tänkte på våra vänner där hemma. Och nu ska dom bli ett. (Ser man att det gjuts någonstans borde man ju alltid passa på att lämna sina egna initialer till eftervärlden). Hur som helst kommer här en liten lista på vad jag ska hinna med i veckan. Man hinner ju knappt se fram emot vad som kommer i dessa juletiden, allt tycks gå i rasande fart. Men i veckan ser jag fram emot att

• Anmäla mig till vinterbröllopet för E&M
• Mattias kommer hit på onsdag och förgyller min vardag
• Tänka ut de sista julklapparna och kanske börja köpa någon
• Köpa något fint till min nya balkong så jag känner att den är invigd
• Julpyssla och fixa med några små projekt
• (Och sen en massa timmar skola som kommer få de sista veckorna att kännas lättare)

Första advent

Jag gillar verkligen första advent. Alla stjärnor och ljusstakar kommer upp i fönsterna och man kan bara gå runt och mysa. Så idag ska jag ägna mig åt att tända första ljuset, promenera, gå på julmarknad och tänka på julen. Tyvärr ser det inte riktigt ser ut så här utanför mitt fönster. Än.

Jag ser det som sista chansen

Lunch på klipporna och nätter i bakluckanBlommor ute och vindruvor på väg in

Bad i havet och ett skrapat kök redo att målasMycket tid spenderad här och här. Vi får passa på att se tillbaka på sommaren idag, för imorn börjar julen

Mitt lilla lilla piano

Det är som om jag faller för små saker för att jag har en liten lägenhet. Mitt piano passar in perfekt. 1 m långt. Just nu är det brunt. Mest för att jag har tidsbrist. Men med tiden är det tänkt att det ska bli en rolig färg. Ljusblått, mintgrönt eller ljusrosa. Jag får seJust nu står det tidningar, en plåtburk, en kanin, en polaroidbild, två små fåglar och en väska med gamla stenskivor på. Men vanligtvis också nycklar, kvitton, någon väska, ett klädesplagg och hårspännen

Vi pysslar!

Emeli sköter den fina bloggen Vi pysslar där hon varje dag visar ett pyssel som någon ute i bloggvärlden har gjort. Vilket initiativ! Mysigt att titta runt på alla idéer och bli inspirerad. Man kan också hitta in på Emelis egna blogg här. Tittar ni in på pysselbloggen idag tror jag dessutom att ni ser något ni känner igen! Hej hej

S+M=sant

Förra året gifte sig mina första nära vänner. Det var väldigt fint och vi hade fått äran att göra bröllopshäftet till festen. Vi letade i deras gamla fotoalbum, bland teckningar och citat och pratade med deras föräldrar för att hitta guldkornen. Sen tog vi några nya bilder som passade in, som den här.

Flexibel tatuering?

Det är ju så svårt att komma på vad man skulle vilja tatuera på sig. Och jag kan inte ens avgöra om jag verkligen vill ha en tatuering eller inte, och det är ju fråga nr 1, och jag har funderat ganska länge. Men man kanske skulle fixa en sån här? Där man kan hylla dagens humör? Bara fylla i med en liten penna. peppad, familjen, fredag, bästa vännen, lugn&ro, jul eller kanske helt enkelt dagens ros? Why not?

En minut av dagen

Dagens tips: Klipp en frukt av din disktrasa. Roligare&finare. 

Utan signal

I lördags tog jag mitt pick och pack och begav mig mot mina föräldrar. När jag kom dit fick jag höra att en kabel blivit kapad av misstag så jag har spenderat helgen helt utan internet och telefon. Och eftersom huset ligger på landet har jag ingen mottagning på min mobiltelefon heller. Så man kan säga att det blev en avkopplande helg, vilket inte var så dumt. Ganska skönt. Men ovant. På söndagen fick jag ändå min loppiskvot uppfylld när jag fick gå in och fynda i fyra gamla byggnader, innan de skulle rivas. Och bilden ovanför sitter numera på min vägg som ett litet minne från våran resa. Jag skrev ut den i förra veckan och hängde upp den ovanför mitt piano. Ja, för ett piano har jag. Ett nära på inpulsköp från slutet av sommaren. Så av mina 29 m2 har jag placerat mitt piano på en. Det kan jag visa er en annan dag. 

✿❀❃✿❀❃✿❀❃✿❀✿

Om jag får en stund över för mig själv och inte vill slösa den framför datorn tar jag oftast fram en pennaMen på en ledig stund kan man ju göra alla möjliga saker. Tillexempel vika papper, sy, läsa en bok, lära sig några flaggor eller sjunga. Vad brukar du göra?

All den kärlek himlen rymmer, saker jag gillar

glittriga golv på biografer
när idrottsmän sjunger nationalsången och blir närfilmade
att vakna och inte behöva gå upp
mattias skratt
tanken på att man kanske har ett hus en gång
när man träffar sina närmaste så ofta att det känns vardag
strumpbyxor, man slipper tänka på sockar
första sommarnatten
när man har väldigt mycket att göra och energin fyller på

Fredagsmat

När vi åkte runt på Nya Zeeland hade vi ett litet gasolkök i bakluckan med två plattor där vi lagade all mat. Vi hade inte heller något kylskåp, vilket gjorde det svårt att förvara ost, kött, mjölk eller något annat man hade kunnat lyxa till det med. Därför åt vi oftast ganska enkel mat som pasta och tomatsås, varma koppen eller pasta med varma koppen.. Men för att vi ändå skulle känna skillnad på veckodag och helg införde vi sk fredagsmat.

Så att vi hade något extra fint att se fram emot när fredagen närmade sig. Ibland gick vi ut för att äta men det bästa var ändå när det blev Sushi. Hemmagjord Sushi. För trots att köket var trångt och våra matplatser, nattetid, också var våra sängar, så lämpade det sig väldigt bra för att göra Sushi. Det är ju bara riset som ska kokas, skära och rulla gjorde vi vid bordet. Efter vi bäddat. 

Stockholm tur och retur

Vid den här tiden förra året åkte vi till Stockholm och hälsade på den här fröken. Vi gick på musikal, bodde in oss tre stycken på 10m2, fnissa till 3 på natten, gick på stan, åt godis, promenerade, pratade om Peter Settman, spelade spel, blev nostalgiska och hoppades att helgen skulle vara lite längre. Idag tänker jag istället ha myskväll, äta glass och godis och kramas.

Runt garn

Igår virkade jag en ram. Den är inte klar än, tanken är att det ska bli som en blomma runt. Men jag har fortfarande garnbrist så än är den rund. Men oh så fint med garn på tavelväggen. Det tackar jag Lola Nova för! Nu kan jag rama in vad som helst. Mina föräldrar tillexempel.

Får jag lov min sköna, så dansar vi?

När man ska hem och inte vill, blir man lätt tvär och hamnar på mattan. Men ställer man bilden på högkant förvandlas det genast till en dansade ballerina på tå. 

Bara ansiktet som behöver bytas ut till ett gladare. Citatet kommer från min bror. När jag var liten förklarade han för mig att det var så man bjöd upp någon om man ville dansa. Sen bjöd han upp mig, så dansade vi. Dansösen blev en present till min systerdotter

Den där Clive Staples alltså

PS

Jag skymtade ett balkongräcke på översta våningen när jag gick hem. 39 to go, sen har jag en färdig balkong! Skymtade även en cyklist i shorts och t-shirt.  F ö r  k a l l t

En sagostrand långt långt härifrån

När vi åkte längst alla vägar på Nya Zeeland stannade vi här och där för att titta på utsikten. Det här var en fantastisk strand som låg vid sidan av. Det fanns inte en människa och vi blev så peppade att vi var tvungna att springa av oss lite i sanden. Vågorna slog in mot sanden och det kändes väldigt mäktigt. När vi hade sprungit av oss ägnade vi en stund åt att samla fina stenar. Mest jag, Mattias sprang lite till.

Efter ett tag kom en pratglad kvinna som också hade stannat till sin bil för att njuta lite. Hon bodde i närheten och brukade stanna till för att pocka med sig lite fina stenar, hon med. Hon ville aldrig sluta prata och gav oss förslag på flera veckors aktiviteter vi inte fick missa. Sen fortsatte vi våran resa, lite piggare, lite gladare.

En förväntansfull låda

I fredags kom det en låda med ett litet nytryckt projekt som jag satt med i veckan. Det är så spännande att se hur verkligheten blir när man suttit och jobbat framför skärmen. Annars har två av mina syskonbarn   hälsat på här idag. Så kvällen har gått åt till att rita och stämpla.

Smådjur

När man har suttit vid datorn för länge kliar det lätt i fingrarnaSå det senaste har det kommit till en hel hög av små figurerMustaschen skar jag ut i ett suddigum och stämplade

Det är det lilla som gör det...

 ...som en ätbar etikett på brödet. 

Idag för fyra år sedan

Låg vi och pratade på hans säng och bestämde att, nu är det vi

Precis

Nu är klockan elva minuter över elva den elfte november tvåtusenelva. Alltså 11/11/11 11:11. Vilken grej

Reklam reklam reklam

När man är sängliggandes hinner man se alldeles för mycket på tv. Och då också ganska mycket reklam. Men jag gillar reklam. Det är kul att se när något är genomtänkt. Försöka förstå hur de menar eller vilka reklamen riktar sig mot. Men vissa reklamer står jag inte ut med över huvud taget! Just nu känner jag så här:

Jag älskar:
Polia
Ikea
Bredbandsbolaget
Ica
If
Preem
Specsavers

Jag hatar (!) :
Ipren
Postkodlotteriet
Mekonomen
Microsoft
Betsafe
Beracca boost

Hatkärlek:
Halebop

Dr Alban

Igår kväll tittade jag på när Carina Berg flyttade in hos Dr Alban. Jag visste inte så mycket om honom som person innan men jag måste säga att tog mig med storm. Vilken skön människa. Och sen blir man ju glad av 90talet. Kolla på programmet här. Eller bli lite nostalgipeppad av detta (Och glöm inte att tänka in tandläkaren/småbarnspappan/städnörden i videon)

Paris i min hand och himlen i hans ögon

Jag hittade mitt armband från Paris som varit borta sedan jag flyttade in i min lägenhet. Jag köpte det när jag var på bilsemester där när jag var 12 år. Små mynt med olika byggnader från Paris på. Och sen hans ögon som speglar himlen. Så fina! 

En annan värld, en annan tid

Så känns det nästan när man ser de här bilderna. Efter några nätter i Hong Kong flög vi vidare till Nya Zeeland. Där hyrde vi en campervan och började våran resa på riktigt. Eftersom vi var i fel dygnsrytm från Hong Kong var det hopplöst att sova på planet och när vi kom fram var vi så trötta att vi inte visste var vi skulle ta vägen. Sen skulle vi köra på fel sida av vägen för första gången, så lite oroliga var vi. Det slutade med att vi fick ta en powernap på en parkering efter en, minst sagt, svettig första färd genom Auckland. Sen fortsatte vi att åka norr ut till Paihia där det fortfarande var sommarvarmt och på vägen dit njöt vi av utsikten.

Hello!

Den här lilla silversticket skaffade jag mig i helgen. Men än har jag inte fått inviga det, för jag har gått och blivit sjuk. Andra gången på samma höst. Fy sjutton vad långtråkigt. Men eftersom jag inte hann åka hem till stan har jag blivit väl omhändertagen, vilket inte är dumt. När mamma kom hem från jobbet hade hon en liten uppmuntran med sig i form av senaste numret av family living där Clara visar upp mer av sitt hem, så man kan väl säga att jag har det bra i obraheten

Yoko Ogawa

"Ogawas berättare är en ung, ensamstående mamma som arbetar som hushållerska. En dag får hon jobb hos en gammal matematikprofessor, ”doktorn”, som varje dag vaknar upp och tror att det är 1975. Hans kostym är full av minneslappar, på den viktigaste står det: Mitt minne varar bara i åttio minuter."

Jag hörde om denna boken i februari innan vi åkte ut och reste, men hann inte köpa den så jag fick med den på vägen. Men nu har jag börjat läsa. Jag hoppas verkligen den är lika mysig som det verkar. Den är översatt från japanska och ibland skrivs det om vuxna skostorlekar i 24 och antal tecken i namnet, som en liten glimt av olikheter

Det gröna sköna

idag är jag långt ifrån stad och betong och umgås med familjen

Tajts från 90talet

Jag tog dem från min mor. Han tog dem ifrån mig.

Nu ska jag iväg och fira ett födelsedagsbarn!

Inte just detta, men ett annat. Sen ska jag passa på att fixa det sista på mitt toalettgolv så att det blir klart till slut. Trevlig helg!