Jag och Mattias har storstädat så att vi är alldeles nykära i lägenheten. Och vi har ställt in våren som belöning.
På pianot står också en liten karamellskål fylld med glaskulor som jag en gång köpt av
Annas man när han var på besök i Göteborg med sin svenswxa. Han tog betalt och jag fick syn på hans tatuerade arm och det blev nästan kortslutning i hjärnan innan jag kopplat ihop www-världen med den andra. Utan att förmulera mig säger jag frågande:
"Anna ritar?". Han skrattade åt att världen inte är större och jag fick genast en liten genomgång över olika tatueringar på vännerna som Anna gjort. Vad är sannolikheten för ett sånt möte? Jag vet inte, men oväntat känns trevligt
fint när sånt händer!
SvaraRaderaHaha, vad kul, älskar sånna sammanträffanden! Och lyxigt med blommor också.
SvaraRaderaSå härligt det ser ut, är galet avundsjuk på pianot!
SvaraRaderaJag gillar sannolikheter. Men den här känns ovanligt svår att beräkna. Kanske en på en miljon...
SvaraRaderaHej mrx!
RaderaVärlden är bra liten , älskar när sånt händer!
SvaraRaderaJag bara älskar ditt piano!!! perfekta formen och storleken ser det ut som!
SvaraRaderaHaha vad fint att de får stå på ditt piano! Det ska jag säga till honom! När han kom hem så var det det första hans sa, att någon hade kännt igen honom som min man! Det va du det, så himla gulligt!
SvaraRadera:)
Radera