Jag blir så nostalgisk av alla majblommeförsäljare. Jag älskade att sälja majblommor när jag var liten och fast vi bodde i ett litet samhälle tog jag det mycket seriöst. Jag kryssade för på min orienteringskarta för varje hus jag kom till: Om de köpt, eller om de inte var hemma så att jag behövde komma tillbaka senare. En och annan notering vid otrevligt bemötande skrevs också ner för att varna mig själv i framtiden. Och känslan när någon ville köpa var pirrig. Ju fler desto bättre.
Jag tycker det är himla fint och dessutom går det till en bra sak. I år hittade jag det här vykortet med alla blommor från 1907, då de började. Titta vad vackra de tidiga blommorna är, särskilt i slutet på första raden. En liten viol och några sippor.
Åh, fantastiskt!
SvaraRaderaMajblommor är fina :)
Åååå så fint! Jag vill också ha ett majblommekort...
SvaraRaderaHa en fin dag!
Kram
-Lubb
Tjohej! Du har fått 11 frågor: http://annikabackstrom.blogspot.se/2012/04/elva-fragor-ganger-tva-del-tva.html
SvaraRaderahåller med dig om de i högra hörnet. sån kreativitet igen, tycker jag!
SvaraRaderaMajblommor var det vackraste jag visste när jag var liten. Hade en egen samling som är så skral i jämförelse med kortet. Var ifrån kommer kortet? Det är himla fint.
SvaraRaderaJag köpte det av några damer som stod och sålde dem i Nordstan här i Göterborg, de sa att de kommer ut varje år, men jag har inte sett dem innan
RaderaÅh majblommor! Jag sålde också när jag var yngre. Jag fick små lyckorus när någon köpte. Min farmor köpte alltid av mig, hon hade hur många som helst tyckte jag. En från varje år, jag trodde hennes blommor var minst hundra år gamla, men det inser jag ju nu såklart att dom inte var.
SvaraRaderaJag blir mest lite rädd för att jag känner igen så många blommor så himla långt tillbaka! Eller så skyller jag på att jag har ett sjujävla minne helt enkelt och var rainman på majblommor som liten! Mähä
SvaraRadera