Hejdå 2011, vi ses inte igen. Men jag tror att jag kommer gilla 2012 minst lika mycket

Tvåtusen11

I år har jag berättat om när jag var ute på havet och kollade på delfiner utanför Nya Zeelands kustVisat er hur man kan göra en ballerina av en trött systerdotterJag flyttade till min lilla lägenhet och fick upp min hyllaUnderhöll mig själv med tyll Köpte ett nytt stift

Visade en fredagsmiddag från våran bil på NZSatte upp en stor bild på min vägg på fina molnBerättade lite om rosetter Jag började drömma mig bort till julpysslet och visade mina strösselklubbor från förra åretPratade lite om vad man skulle kunna tatuera in i sin hud? En flexibel tatuering?Visade en fin strand vi åkte förbi Tog en skogspromenad på landetOch tänkte på utsikten som var vardag för mig i början av åretFlätade en flätaOch tog emot advent, som nästan är min bästa högtid. Älskar att ta fram ljus i fönstret Emily startade en kalender och jag visade mina snöflingebyxorOch önskade att jag fick lära känna mina föräldrars föräldrar bättre. Men det var ju alldeles nyss så det vet ni ju redan.. Gott nytt år!

Stjärnklara kvällar gör mig knäsvag

Hur många stjärnor finns det egentligen? Jag känner mig aldrig så liten som när jag är långt ifrån staden och tittar upp mot himlen en stjärnklar kväll. Det gör mig fascinerad. Verkligen.

I skåne

Nu är vi i skåne och igår tog vi en promenad runt sjön. Så att vi fick något gjort innan solen gick ner. Sen tog vi det lugnt igen. Jag har en god förmåga att göra ingenting. 

Granar

Granar är som smaken, olika. Hemma hos mina föräldrar har vi alltid en gles gran överfylld med tomtar, fåglar, pepparkakor, flaggspel, änglar och saker vi gjort själva. Och julgransljusen kommer från min farfar.Hos Mattias föräldrar föredras en tät gran med julgranskulor, glitter och stjärnor. En mer klassisk variant. Själv föredrar jag att ha en jultall.

Så nära, så nära

22 december&24 december. Men vad gör väl det? Tomten hittade ju fram ändå, tur.

God God Jul!

Och som en liten klapp till er kan jag berätta att nollsjufemton, eller rättare sagt 07:15, är tiden då inläggen publiceras här på bloggen. Uteslutande skulle man nog kunna säga. Tanken är att alla ni som tittar in här utan att använda er av bloglovin eller något liknande system inte ska bli besvikna om det ekar tomt. Har man kollat 07:30 vet man att det är lugnt ett tag. Det skulle vara 19:15 då. Så detta är alltså mystiken. Nu vet ni det och jag ser fram emot att dela många frukostar med er framöver! Men för nu vill jag önska er God Jul och passa på att ta lite julledigt. Kram

Ps: ctrl+d är ju annars smart ( cmd+d) Hej hej! 

Lucka Nr 24: Om fem fina saker som hänt i december

▲ Jag redovisade min 22,5 p kurs i skolan och fick jullov. Det kändes fantastiskt skönt och det gick bra!
▲ Jag får ha Mattias här under julen som gör mig glad&lugn
▲ Jag har fått träffa gamla goda gymnasievänner och prata fina minnen
▲ Min balkong existerar! Om än två månader senare än beräknat. Så skönt, så skönt
▲ Alla mina syskonbarn är hemma och firar jul tillsammans med mig!
Kort&gott

Marsipan

 Jag har ägnat dagen åt att pyssla i marsipanvika små rosetter, rulla små bollar, fördela silverkulor och doppa i choklad

Nu är jag redo för julafton

Lucka Nr 23: Om ditt bästa julminne

När vi var mindre hängde vi alltid upp en strumpa på sänggaveln innan vi skulle lägga oss dagen före dopparedagen. Jag hade ett litet nubb islaget i min träsäng året runt som strumpan skulle hängas på traditionsenligt. En julaftonsmorgon när jag vaknade fanns det, förutom en hyacint bredvid sängen som vanligt, också ett snöre i strumpan som fortsatte över golvet bort mot dörren. Jag blev alldeles exalterad och började fantisera vad det kunde vara samtidigt som jag gick efter snöret. I hallen upptäckte jag till min glädje, vad jag då uppfattade som en gigantiskt stor burk gott och blandat. I samma modell som den klassiska oboyburken. Jag kommer ihåg min känsla. Är det sant?

Resten av kalendern hittar du här  

Hurra

Laddaren är återfunnen (!) och man kan nu läsa om min favoritbok här 

Lucka Nr 22: Något du är beroende av

Mitt beroende har pågått i stort sett hela mitt livDet handlar inte om att det behöver vara så mycket tillhuvudsaken är att det är pasta. Al dente.

Resten av kalendern hittar du här

Lucka Nr 21: Om någon du älskar

Mattias känner mig bäst av alla människor i hela världen. Han ser på mig om något inte står rätt till, innan tanken har hunnit komma till min egen hjärna. Han uppmuntrar mig ofta och säger hur mycket han tycker om mig. Vi har varit tillsammans genom många av livets toppar och dalar och fått se varandras humör och egenskaper i medvind och motvind. Han är ärlig och tar ner mig på jorden när jag stressar upp mig över något obetydligt och förklarar att det inte är något jag behöver tänka på.Han är ordningsam och uppmärksammar ifall någon har en ny tröja eller nya skor. Han har gröna fingrar och gillar saker som är praktiska framför att de är fina. Annars är vi lika. När vi är själva kan vi bli så interna att ingen utifrån förstår sig på oss. Han är realistisk och lugn. Jag känner mig trygg i hans famn och när han håller om mig passar hans läppar perfekt mot min panna. Han är Social och morgonpigg och sitter ofta och äter frukost med mina föräldrar när jag vaknar. Han är den bästa och jag kan inte riktigt förstå hur han blev min ♥

Resten av kalendern hittar du här  

Julstämning på landet

Nu har jag åkt hem till mina föräldrar för att invänta julhelgen. Och vilken helg det kommer bli. Syskon, syskonbarn, män, pojkvänner, fruar och föräldrar. Huset fullt! Har några klappar kvar att köpa, annars ska jag mest ta det lugnt och vila upp mig. Sen ska jag också gräva djupt i alla väskor och lådor för att hitta kamerabatteriladdaren. Den är puts veck. Så irriterande. Förra julen firade jag jul hos Mattias familj, då såg det iallafall ut så här när vi klädde granen. Kram&hej

Lucka Nr 20: Om vad du önskar dig i Julklapp

I år har jag faktiskt inte önskat mig så mycket, men fick jag önskeönska skulle jag allra helst vilja ha den här. Bara fantastisk. Ni vet en sådan idé som man önskar att man själv kommit på och fick utveckla. Och för er som sett den cirkulera runt men ännu inte klickat på play. Bara gör det. Den är fantastiskt rolig&söt.

Resten av kalendern hittar du här

Lucka Nr 19: Om en vän som bor långt bort

Fina Naomi. Vi träffades på Hawaii och lärde känna varandra under en intensiv tid då vi jobbade tillsammans, delade hus, vänner och kök. Hon har ett fint hjärta och ser alla. Kramas och uppmuntrar. Hon är ärlig och är inte rädd för att prova något nytt utan slänger sig ständigt in i nya situationer och sammanhang. Hon har all tid i världen för barnen, frågar hur deras dag hade varit och lyssnar tålmodigt. Vi har skrattat och gråtit tillsammans många gånger. Och ja, vi har till och med hoppat ut ur ett plan tillsammans.

Resten av kalendern hittar du här

Lucka Nr 18: Om ett ställe du vill besöka innan du dör

Jag räknar såklart med att få besöka många fina ställen innan jag dör. Samtidigt är det väldigt svårt att nämna ett speciellt som jag verkligen ser fram emot. Men när vi var ute och reste i världen i våras tänkte jag ofta på ljuset. Fast det var sommarvarmt på dagarna och vi kunde surfa och sola så kändes det tråkigt att solen gick ner vid 7-tiden som vilken annan dag som helst. Det var liksom något som inte riktigt stämde. Jag saknade de svenska sommarnätterna som är ljusa in på småtimmarna. Och när jag tänker på det, så skulle jag gärna vilja upptäcka en natt då solen inte går ner alls. Midnattssolen. Då antar jag att platsen jag skulle befinna mig för att uppleva det ligger några mil norr ut. Ganska många. Så på rätt plats, vid rätt tillfälle, kommer jag någon gång i framtiden att befinna mig i norrland.

Resten av kalendern hittar du här

Söndagsgodis

Vid den här tiden för ett år sedangick jag in på den lilla loppisen i grannsamhället och blev förälskad i denna lilla godisskålen. Det känns så mycket lyxigare att äta söndagsgodis ur en skål med fot än ur en påse. Glad advent! 

Lucka Nr 17: Om en perfekt dag

En perfekt dag för mig kan se ut på många sätt. Som idag tillexepel. Jag vaknade klockan 12, första dagen på jullovet och kände mig utvilad efter en slitsam vecka. Jag låg och drog mig lite och pratade med Mattias, sen ringde Oscar och Kristina och vi bestämde oss för att pizza passade bra som frukost/lunch och vi hann precis hänga ur alla sängkläder på vädring på min fina balkong innan det knackade på dörren. Vi åt och pratade om flaggor och blommor och sen åkte vi vidare mot dagens adventsfestligheter. Sen dess har vi mest pratat, lagat mat, berättat historier, fixat godis, skådat granen, lyssnat på julmusik, ätit och snart ska vi spela spel. Jul jul jul&lov.

Resten av kalendern hittar du här

grönt&vitt&rosa

Jag är inte så mycket för att baka egentligen, men när det kommer till att garnera så taggar jag som tusan! Jag kan sitta hur länge som helst och bara pricka ut prickar och dra streck. Jag upprepar gärna mönster och vill ha många pepparkakor av samma sort. I år blev det kameler, stjärnor och ekorrar.

Lucka Nr 16: Om när du var liten

Redan när jag var liten hade jag tusen idéer. Hela tiden fanns det något nytt att hitta på och jag träffade nya vänner på varje lekplats jag kom till. Jag var busig och väldigt snabb. Nämnde någon ordet diska hade jag redan täppt upp vatten och lagt allt i blöt, huller om buller. Jag pratade mycket och trodde att alla mina syskons vänner kom för att hälsa på mig. Men jag hade inga problem att underhålla mig själv, det kunde räcka med en niveaburkOch sen min bästa vän. På förskolan använde sig fröken pedagogiskt av sälen Sälis för att berätta saker för oss. Jag älskade sälen och ville hela tiden sitta nära, hålla i den eller sträcka mig efter den. Fröknarna hann inte berätta något mellan mina frågor om sälen och det slutade med att mamma fick köpa en i julklapp till mig. Hon kom hem med den och fast hon smög in hörde jag henne och kom ut i farstun. Hon försökte att gömma påsen, men så fick jag syn på ögat, och det räckte. Jag blev så glad att jag visste inte vad jag skulle ta vägen och jag tror det slutade med att jag hittade den innan julafton. Sälen fick heta Sälsa och fast mina syskon retade mig och sa att det var för att jag inte kunde säga Sälis var jag mer än nöjd. Sälsa var ju bara min och världens bästa. 

Resten av kalendern hittar du här

Lucka Nr 15: Om din favoritbok

Jag läser inte särskilt mycket och även om jag har några böcker som jag tycker mycket om finns det ingen som är i klass med dagboken. Boken som man får fylla själv och som ingen annan får läsa. Det är ju för bra för att vara sant. Just nu ser min ut såhär. Jag köpte den på Hawaii, precis innan jag skulle åka hem. Jag föll för de runda hörnen och tjocka sidorna. Men från början var framsidan inte så fin, så jag slog in den i en valplansch jag fick på ett museum.När jag var yngre skrev jag dagbok vareviga kväll, numera skriver jag när det passar, några gånger i veckan. Det är så skönt att skriva av sig. Bara låta pennan gå. Och om det är något jag har märkt genom åren så är det att man kommer ihåg händelser så mycket tydligare när man skriver om dem. Man behöver bara slå upp en gammal dagbok och läsa en rad så är man plötsligt tillbaka i tiden.Men det är ju förstås mycket hemligheter på dessa sidor så jag kan tyvärr inte avslöja något. Här kan ni se några av mina äldre dagböcker. De är mina små skatter.

Resten av kalendern hittar du här

★

Igår kväll printade vi äntligen ut vårt sista skolarbete för höstterminen! Så skönt. Veckan innan en inlämning är alltid speciell, och alltid likadan. Många timmar betas av i skolan och man kommer in i ett mode där man bara går och går.. Jag gillar den fasen. Man känner att man kommer framåt och är liksom nöjd med tillvaron på något sätt. Idag ska vi träffas klockan 9 och hänga upp allting inför redovisningen som är imorn och sen ska vi ordna den muntliga presentationen. Bilden är tagen på Hawaii. Att rida längst en vit, milslång strand, är vardag för vissa. Men jag måste säga att jag gillar min. Vardag alltså.